21:16 Malin: Vad är väl en bal på slottet?
On the plus side: Igår hade vi rekord här på bloggen -- 13 besökare. Hm...det får vi nog ta och slå nästa vecka. Tell all your friends!
18:23 Malin: Aj
16:49 Malin: Nej, nej, nej
Det känns som att jag håller på att bli sjuk. Har jätteont i halsen och har knarkat i mig en ask Läkerol men det har inte gjort någon skillnad. Nu går jag hem och bäddar ner mig så att jag förhoppningsvis är frisk igen senare ikväll! *håller tummarna*
10:49 Jenny: Hur tänkte man här?
22:00 Malin: Boys will be boys
Kvinna 1: Jag är så glad för din skull att du har fått en son.
Kvinna 2: Du bör nog ställa benjamin fikusen utom räckhåll för babyn.
Man: Var har du fått tag på säsong 4 av The Wire?
PS. Jag har haft äran att se denna baby, och han är extremt söt!
17:09 Malin: På med brillorna!
Hade det varit L.A. hade 80 procent haft solglasögon, men här i Sverige går vi runt och kisar istället. I alla fall om det inte är sommar. "Man kan väl inte ha vinterjacka och solglasögon", liksom. Ändå har man ju det när man åker skidor. Nä, imorgon är det brillorna som åker på!
22:26 Jenny: behöver nytt tillskott i garderoben
Varje morgon rotar jag planlöst i byrån, men det lik förbannat samma gamla paltor som inte passar (kan bero på att det mesta av kläderna ligger slängda på fåtöljen iofs)..
Och varje morgon blir jag sur och irriterad och efter ett tag kommer jag på att det är för att byxorna glipar mellan tröjan och byxlinningen. För låga eller för små. Att plocka upp någonting från golvet blir liksom ett stort projekt: Dra ned tröjan för att inte visa arslet för grannen, hålla andan när jeansen skär in i magen och ta sats för att stretcha ut byxorna så pass mycket att man når golvet, sen upp igen, pusta ut, dra ned tröjan som så klart har åkt upp och dra upp byxorna som nu sitter på skinkorna. Det är 10 kalorier bara där.
Så varje morgon så rotar jag efter de där tröjorna som är lååånga, men om det inte är nytvättat så har jag redan använt dem.
Jag måste antingen banta eller köpa nya kläder.
Men varje gång jag köper en ny tröja så kontrollerar jag att den är tillräckligt lång. Men efter ett par tvättar är de lik förbannat lika korta som de jag redan har.
Så nu tänkte jag att jag skulle shoppa loss i helgen. För pengar jag inte har. Men det brukar bli samma visa varje gång. Man tänkter att man ska gå ned några kilo innan man köper något nytt (och antingen så gör man det, och sen går man upp igen och kläderna blir för små, eller så gör man aldrig det). Eller så finns det absolut ingenting att köpa..
Redan förra helgen hade jag spanat in en fin tunika från Only som Amelia hade i tidningen. Men självklart gick den inte att hitta i butiken.. Kanske dags att börja handla på postorder.. Ellos here I come!
13:44 Malin: Behöver goda nyheter snart
Trodde jag fått ett refuseringsbrev till imorse, men det var bara "vi har emottagit ditt manus".
23:27 Jenny: Malin "Spielberg" Lundblad
Malin har precis varit här och filmat vad som "ska" bli min nästa musikvideo.
Det har varit en intressant kväll att se Malin försöka hantera en kamera och ett trebent stativ samtidigt medan hon kommit med små tillrop om hur jag ska agera.
Det är hennes filmklipparkurs som satt igång förvandligen till Spielberg. Nu ska hon ut och fota Albysjön eller vad det var hon yrade om...
Jag väntar med spänning på resultatet. Premiär på YouTube om några veckor hoppas vi.
Resten av kvällen har jag tillbringat på knä i lägenheten och skrubbat alla vrår och lister, tvättat under badkaret, samt kånkat allt skräp i förrådet till bilen. Nu hoppas jag innerligt att min flyttstädning och renovering blir godkänd.
Från städare till musikvideoskådis på en dag. Snacka om karriäravancemang.
15:05 Malin: Dagens plus och minus
- Två bokrefuseringar.
Uppdatering 15:57: Tre bokrefuseringar
15:02 Jenny: Hypnotiserad
Nu sitter jag här i trance.. eller inte.
Jag har "självhypnotiserat" mig att inte vara sugen på choklad och att inte ha scenskräck.
Jag har även laddat hem att hur man blir hypnotiserad till "perfect body and weight". Frågan är bara om man tror att man har perfect body and weight, eller om man verkligen får det..
11:30 Malin: Uppläxad
"Nu får du aldrig göra så här mer", sa frisörskan när jag kom in med min misslyckade hemmaslingning.
Att man efter sisådär 15-16 år som blekt blondin ännu inte lärt sig... Jag är så pank att jag tänkte köra en budgetvariant, men det lönar sig aldrig eftersom man ändå måste gå till frisören sen, så egentligen blir det dyrare.
"Nej, det ska jag inte", svarade jag skamset.
01:14 Malin: I can't wait!
22:20 Jenny: Sick and the city
Vi gjorde ett tappert försök att detoxa efter påskens utsvävningar. Ett par kassar fyllda med frukt, grönsaker, bulgur och lite turkisk yoghurt och den första boxen Sopranos blev vårt sällskap i stugan. Och två hundar.
Ett tips, om man har hund på landet, måste man gå ut med den innan solen går ned. Annars bör man ha en bra ficklampa med sig.
Andreas har varit sjuk hela helgen och vill gärna att man ska tycka enormt synd om honom.
Jag har precis, på Malins inrådan, laddat ned en MP3 med rampfeber-hypnos. Detta ska bli intressant..
Jag får återkomma med resultatet.
20:11 Malin: Helgen äntligen slut!
18:47 Malin: Bikram workout
Nu ska jag tvätta, mikra mammas pastarullar och kolla på "Blonde Ambition".
14:19 Malin: Fed up with påsk
18:22 Malin: Våren, kom tillbaka!
11:14 Jenny: redogörelse för gårdagen
Förrådet innehöll dessvärre en större mängd skräp än vad som gick in i bilen, så vi tog det som skulle slängas och åkte till soptippen med vårt nya soptippspasserkort.
Lägenhetsrenoveringen känns som ett never ending story. Man kan spackla, slipa och måla hur mycket som helst, det kommer hela tiden nya fläckar som måste målas över. Och hålen i tacket ser numera ut som överspacklade/övermålade fd hål i taket.. Men men..
Sedan blev det hem och duscha och in till ett thailändskt wokställe på regeringsgatan med Malin. Stället var fullt med 18-åringar med den "nya" innefrisyren (ni vet, den som tidigare begränsats till östermalms-fjortisar) som går ut på att man tar håret en liten bit ovanför örat, och så svänger man det över huvudet. Så att det ligger som en båge. Ungefär som en modern comb-over. Eller en gigantisk snelugg..
(foton från stureplan.se)Sen gick vi till Nalen där A Beautiful Friend höll på som bäst. Grymt bra! Ska lyssna in mig på singeln idag.
Sedan intog Elin scenen och gjorde förstås en grym konsert som vanligt. (Bild från Rockfoto.nu)
Vi blev kvar i logen tills vakten mer eller mindre körde ut hela turnésällskapet och vi gick vidare till ett ställe på Kungsgatan. Vid två-tiden bangade vi efterfesten och styrde stegen mot McDonalds och en taxi istället.
17:40 Malin: Having fun?
12:27 Jenny: målarbyxorna på!
Sen på med feststrassen och gå på Elin Sigvardsson på Nalen. Det blir grejer det!
11:58 Malin: Sovmorgon
18:13 Jenny: påsklov!
Tänkte "jobba hemma" imorrn. Vilket betyder att jag nu har ett underbart påsklov framför mig. Nästan som när man var liten..
Annars har det varit en ganska grå dag. Glömde mobilen hemma. Fick en mindre panikattack när jag upptäckte det på tunnelbanan. Var tvungen att tänka igenom om jag skulle kunna klara dagen utan att bli nådd eller nå någon.
Det gick faktiskt. Men jag har en lång oidentifierad "missade samtal" lista att ha ågren över. Förmodligen var det Loket som ville att jag skulle snurra på hjulet.
Hade ett bra möte med en webutvecklare så nu har min ångest släppt över det uppdraget.
Nu väntar en tv-kväll med Lost och roomservice!
16:31 Malin: "Malin - forget the rest!"
Funderar på att trycka upp det på mitt nästa visitkort.
11:34 Malin: Kan man ha februariångest den 19 mars?
11:30 Malin: Hmpf!
18:06 Jenny: Saker jag önskar jag lärt mig i skolan
I helgen skulle jag skruva upp en hylla. Sambon var bortrest och själv är man ju inte den som är sämre än att man tar tag i saken själv. Ni vet, sånt där man borde klara om man åtminstone vill kunna stava till ord som"jämställd" och "självständig". Så jag letade upp skruvdragaren, sökte igenom huset efter en sån där grej som jag nyligen lärt mig heter bits, och satte igång med gott självförtroende.
Problemet var att det var helt omöjligt att få skruven att göra någonting annat än att vika sig och trilla ned. Och ju mer förbannad jag blev, desto mer började tankarna spinna: Varför kan jag inte det här? Varför lärde jag mig i träslöjden hur jag bankar och svetsar fram en skål i metall och inte hur man använder en skruvdragare? Är inte det grundkurs 1A? Hur många gånger i livet kommer jag ställa mig och banka fram skålar, jämfört med att sätta upp en tavla/hylla/platt-tv/annat föremål som kräver skruvar? Varför vet jag hur man använder en hyvel, och snickrar en piedestal men inte hur jag monterar ihop en IKEA-möbel? Tycker författarna till läroplanen att åttiotalisterna ska hyvla fram sina möbler istället för att köpa dem av spånplatta som alla andra? Tillhör de någon sorts hemlig sammansvärjning mot Kamprad?
En annan sak jag önskar att jag lärt mig, är hur man hälsar på folk. Man skakar hand med personer man inte träffat och kramar folk man känner. Så långt är jag med, men alla däremellan? Hur hälsar man på sin chef om man springer på denne på en fest? Ska man krama chefen? Är inte det olämpligt? Men att skaka hand känns ju lite kyligt... Hur hälsar man på kollegan som man inte direkt pratar med på jobbet, men ändå vet namnet på, om man springer ihop i gallerian. Hur hälsar man andra gången man träffar pojkvännens avlägsna släkt? Eller exets nya tjej? Eller sin rekryterare på krogen? Är jag hellre den närgångne som kramar när den andra vill skaka hand, eller den kyliga som gör tvärt om?
Och varför har jag inte lärt mig att skriva ett CV i skolan? Eller att nätverka? En kurs i kallprat kanske? Ska inte skolan förbereda en för arbetslivet?
Och alla andra väsentliga saker som man ska kunna. Varför har jag inte lärt mig att laga en punktering på cykeln? Byta däck på bilen? Hur man programmerar videon? Felsöker bredbandet? Läser elräkningen? Finns det något hemligt tillval som jag missat?
17:12 Malin: Det finns inga dumma frågor?
16:03 Malin: Brooklyn nästa?
13:26 Malin: Om dåliga raggrepliker
Tips till killar: fråga inte var vi har köpt våra kläder. Då tror vi antingen att du letar presenttips till din flickvän, eller att du är transa.
11:17 Jenny: Sjukdomar + Mat=Sant
Torsk i munnen är någon slags svampinfektion på tungan.
Varför får man för sig att döpa sjukdomar till saker man kan äta? Känns det lite bättre att ha cancer om man kallar det för den svenska översättning kräfta? "Jag har fått en liten kräfta. Den är söt och snäll och sover i en egen korg på natten... Helt ofarlig."
Torsk i munnen, svamp på foten och kräfta i kroppen. Undrar vad Tastelines receptomat kan svänga ihop för måltider på det?
09:55 Malin: Burr
08:21 Jenny: klimatförändringar
Det var vår i helgen och nu är vintern tillbaka igen... Blir det höst lagom till påsk?
Som på beställning slutar tunnelbanan att fungera så det blev till att promenera från Rådmansgatan..
23.36 Malin: Lite seg i starten
Jenny: vi byter till sommartid sista söndagen i mars, dvs. den 30:e. Jag visste detta helt av mig själv och behövde inte alls febrilt få fram informationen på wikipedia.
Jag har ett tips angående Vida: Prova imorgon med att sätta på henne en munkorg och ett halsband med nitar, kladda lite hårmousse eller nåt annat löddrigt i hennes mungipor, stå på tåget och mumla oroligt: "Snäll vovve, inte bita någon idag". Snart har ni hela vagnen för er själva.
Jag har precis sett årets mest deprimerande film på bio, "Control". *Spoiler alert* -- den handlar om en epileptisk rockstjärna som hänger sig i slutet. Det var helt omöjligt att tycka om huvudkaraktären; han var tjurig, självömkande, egoistisk och hade samma tomma blick filmen igenom. Hyr "Walk the Line" på dvd istället!
13:10 Jenny: Nyspunnen!
Håret är i nyskick igen iaf..
Har ni märkt att vissa människor kniper fast duschhandtaget mellan benen när de duschar i allmänna duschrum. Och då pratar vi inte mellan knäna direkt..
Vill de ha folks fingervårtssmittor mellan benen?
Och vill vi ha deras könshår på duschhandtaget?
11:07 Jenny: Att stirra eller inte stirra..det är frågan
När man var liten fick man ju alltid höra: "det är fult att stirra", "det är fult att peka" osv. men tydligen verkar dessa regler upphöra när man har med sig någon som inte kan säga ifrån, som t.ex. en bebis, ett djur eller en handikappad.
Jag reser varje dag nästan 40 tunnelbanestationer med en liten hund. Jag är också extremt åksjuk av de nya j***a tunnelbanetågen med bromsningsdämpning som gör att man får frukosten i munnen så fort de petar på bromsen eller gasen.
Det börjar redan på perrongen. Alla vänder sig om så fort vi kommer ned för trapporna. Det är en ganska normal reaktion när någon anländer till perrongen. Det är också normalt att titta bort när blicken legat kvar liiite för länge.
På en bänk sitter en gubbe, en fjortis och två kvinnor i medelåldern. Alla glor.
1 minut går, två minuter. Jag börjar lessna på deras blickar och stirrar tillbaka menande på dem en och en i ögonen för att de ska vika bort med blicken. Det gör de inte. Det är som om deras huvuden har fastnat.
Jag ställer mig bakom hissen för att slippa bli utstirrad så här tidigt på morgonen. Då reser sig gubben och ställer sig så att han ser oss igen.
Jag börjar därför att gå längst bort på stationen.. ..och gubben efter. Jag småspringer hela vägen bort och gubben linkar på bäst han kan, fortfarande med ögonen fästa på hunden.
Äntligen kommer tåget och jag fintar bort honom genom att snabbt hoppa in i en annan vagn.
I vagnen sitter nya fågelholkar. Vi slår oss ned där det är minst folk och jag försöker fokusera blicken utanför fönstret för att hindra åksjukan. Vid nästa station kommer det på mer folk. De får syn på hunden och sätter sig på titt-avstånd och stirrar, stirrar, stirrar. Ni kan säkert se det framför er själva. Huvudena lite på sned, en litet leende och en blick som inte viker trots alla möjliga hintar.
Innan jag hinner förstå vad som händer så står hon där. Tanten. Hon slår sig ned mittemot oss. Och det är nu jag vet att det är kört. 18 stationer med åksjuka, hund och sällskapstörstande tant. Förstår ni läget?
Sen börjar det.
-Vad söt hon är, är det en hon? kuttrar tanten.
-Mmm..
-Hej vovven, heeej, heeeeeej lilla vovven, ja vad söt man kan vara då. Ska du hälsa på mig? Ja heeeej, hälsa lite på tanten. heeeej!
Hela vagnen sitter fortfarande och stirrar. Fler personer kliver på.
-Ja luktar det katt? Jaaa det luktar katt! Vad heter hunden? fortsätter Tanten.
-Hon heter Vida.
-Heeeeej Vida! Ja kom då Vida!
-Varför skakar hon? Ja skakar du lilla vän..
-Hon tycker det är spännande att åka tunnelbana, svarar jag inövat eftersom jag får frågan varje tunnelbanefärd.
Så här fortsätter det...i 18 stationer. Dag ut och dag in. Är det inte tanter, som ska prata i 30 minuter om att de har en skinkmacka i dra-maten-vagnen så är det en dagisklass (nu är det VERKLIGEN kört) som ska stå och yla om hunden under hela resan. Medan jag sitter grön av illmående och försöker avstyra konversationen så gott jag kan utan att vara uttalat otrevlig.
Kanske borde jag sy upp en tröja till hunden med texten "Matte säger att det är fult att stirra". Vad tror ni?
Välkommen till vår nya blogg!
07:47 Jenny: Välkomna!
Dag 1 för vår nya blogg! Dags att hälsa välkomna med andra ord.
Har precis kommit in på kontoret och väntar på att Malin ska behaga sova klart, vilket brukar inträffa sådär runt lunch.
Har redan ångest inför att jag ska pallra mig till gymmet idag. För att vara säker på att jag inte maskar så struntade jag i att tvätta håret. Så nu är jag så illa tvungen att masa mig iväg till lunch-spinningen för att inte behöva skämmas hela dagen.
Annars är det oroväckande lugnt här. Jag har en krypande känsla av att vi ställer om till sommartid snart och att jag kommer att missa det. När gör man det egentligen?
