23:17 Jenny: Ledarskap
Förra kursen vi gick handlade lite om ledarstilar och hur de påverkar de anställdas motivation. Jag har blivit heligt förbannad på ett antal chefer under mina fyrtionutton extrajobb, men faktiskt har jag bara bra chefer nu. Speciellt en som heter Mia. Om alla kunde vara som hon skulle världen vara en mycket trevligare plats att jobba i.
Men jag minns med fasa chefen som sprang efter en och anklagande frågade vart man skulle, varje gång någon skulle på toaletten, för att han trodde att de försökte smita undan. Oj vad man kände att han hade förtroende för sin personal då.
Eller chefen som skällde för att bordet var så stökigt, tills han insåg att "stöket" var material han själv lämnat på platsen för några minuter sen.
Ganska rolig var chefen som ville se de levande kräftorna, men glömde stänga locket, så att hela personalrummet blev fullt med levande kräftor.
Eller chefen som kom in en fredagskväll på fyllan och började ta emot kunder stinkandes vodka iförd en smutsig dunjacka.
Men varje gång mitt förra extrajobb dyker upp på platsbanken, vilket det har gjort tre gånger det senaste halvåret (sen jag slutade), så glädjer jag mig lite över att det uppenbarligen var fler som inte stod ut med chefen, och gav upp bra mycket snabbare än jag. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen... eller hur var det nu..
Men jag minns med fasa chefen som sprang efter en och anklagande frågade vart man skulle, varje gång någon skulle på toaletten, för att han trodde att de försökte smita undan. Oj vad man kände att han hade förtroende för sin personal då.
Eller chefen som skällde för att bordet var så stökigt, tills han insåg att "stöket" var material han själv lämnat på platsen för några minuter sen.
Ganska rolig var chefen som ville se de levande kräftorna, men glömde stänga locket, så att hela personalrummet blev fullt med levande kräftor.
Eller chefen som kom in en fredagskväll på fyllan och började ta emot kunder stinkandes vodka iförd en smutsig dunjacka.
Men varje gång mitt förra extrajobb dyker upp på platsbanken, vilket det har gjort tre gånger det senaste halvåret (sen jag slutade), så glädjer jag mig lite över att det uppenbarligen var fler som inte stod ut med chefen, och gav upp bra mycket snabbare än jag. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen... eller hur var det nu..
Kommentarer
Postat av: Malin
Jadu, galna chefer finns det många av. Men inget har hittills toppat chefen som kom in och började anklaga mig för att ha tagit en femhundralapp ur hans plånbok.
Antagligen enklare för honom att inbilla sig det än att han spenderat sina pengar, antagligen på tjejen han bedrog sin fru med (eller så var det frugan som norpat dem för att hämnas ;).
Faktum är att jag ska börja göra detsamma. Jag har väldigt ont om pengar i plånboken just nu. Vem är det egentligen som varit där och bytt ut dem mot en massa kvitton?
Trackback
